Naturkontakt främjar hälsa, återhämtning och livskvalitet

Trots att merparten av världens befolkning numera lever i urbana miljöer, är människan evolutionärt formad för ett liv i nära kontakt med naturen. Våra kroppar och sinnen har under miljoner år utvecklats i samspel med naturliga rytmer – ljus, ljud, dofter och rörelsemönster.
Forskningen visar i dag allt tydligare att när vi återvänder till naturen, även i små doser, så påverkas både vår fysiologiska, psykiska och sociala hälsa positivt.

Redan på 1980-talet introducerade Roger Ulrich begreppet restorative environments – återhämtande miljöer – efter att ha visat att patienter som hade utsikt mot naturen tillfrisknade snabbare än de som såg mot en tegelvägg. Sedan dess har forskningen inom miljöpsykologi, folkhälsovetenskap och neurovetenskap vuxit kraftigt, och resultaten är samstämmiga:

Naturen gör oss friskare, gladare, lugnare och smartare

Fyra decennier av forskning har kunnat konstaterat att nära kontakt med naturen gör oss friskare, gladare, lugnare och smartare. Det handlar inte bara om att frisk luft eller motion, även existentiella dimensioner som mening och trygghet spelar in.

• Stress släpper greppet. När vi vistas i naturmiljö får kroppen chans att koppla bort det ständiga ”göra – prestera – vara uppkopplad”. Nivåerna av stresshormonet kortisol minskar och vår puls och blodtryck kan sjunka redan efter kort tid ute i gröna miljöer.
• Mental hälsa – hjärnan får vila och ladda om. När vi är ute bland träd och fågelläten krävs inte alls samma ansträngning av vår uppmärksamhet som när vi sitter framför skärmar eller i stadsmiljö. Den mjuka naturmiljön ger hjärnan möjlighet till återhämtning, vilket leder till bättre koncentration och uppmärksamhet.
• Sömn, immunförsvar och fysisk återhämtning förbättras. Dagsljus och frisk luft påverkar vår dygnsrytm och återhämtningsförmåga i stor utsträckning. Naturen bjuder också in till naturlig rörelse och just kombinationen av natur och aktivitet är effektivt för att stärka vårt immunförsvar och skapa bättre sömnmönster.
• Meningsfullhet och sammanhang. Naturen kan ha också få oss att känna oss som en del av något större. Det bidrar till trygghet och kan stärka vår känsla av meningsfullhet och sammanhang, vilket i sig är hälsofrämjande.
• Förbättrat fokus, kreativitet och tanke­klarhet. Naturmiljöer möjliggör det som kan kallas vaken vila – hjärnan behöver inte ständigt hantera och filtrera mängder av sinnesintryck som i stadsmiljöer. Sinnesintrycken i naturen ställer inte särskilt stora krav på hjärnan, det kan vara vidunderliga intryck utan krav på att hjärnan ska tolka och analysera. Den här vakna vilan gör att vi kan återhämta tankeskärpa genom att vistas i naturen.

Blå miljöer

Det europeiska tvärvetenskapliga forskningsprojektet Blue Health har som mål att kartlägga hur blå miljöer (blue spaces) – det vill säga miljöer med synligt vatten, såsom hav, sjöar, floder, kanaler, kustområden – påverkar människors hälsa och välbefinnande. Forskningen visar bland annat att närhet till vatten korrelerar med högre grad av fysisk aktivitet, vilket har en direkt positiv påverkan på den fysiska hälsan. De blåa miljöerna har också en tydlig positiv påverkan på mental hälsa, med sänkta stressnivåer och ökat välbefinnande. Känslan av rymd och gränslöshet som blå miljö vid vatten ger verkar ha en lugnande effekt på oss människor.

Grönska som återhämtningsmiljö

Vistelse i naturmiljöer kan minska negativa känslor, stress, depression och ångest. Samtidigt som uppmärksamhet, koncentration och minne förbättras. Naturen är milt fascinerande och fångar vår uppmärksamhet, samtidigt som den låter hjärnan vila och återhämtas eftersom vi inte behöver anstränga oss mentalt i naturen. Detta gör de gröna naturmiljöer viktiga för folkhälsan. Verkliga och vilda naturmiljöer har störst positiv inverkan (även om all form av natur, till och med bilder och filmer av natur påverkar oss positivt). Naturområden som av människan skräpats ner och förstörts har inte samma effekt. Naturens välmående och individens välmående verkar alltså hänga samman på flera sätt. Vår relation till naturen är inte bara ett hälsofrämjande verktyg, utan en kärnkomponent i hur samhällen kan vara hållbara över tid – på mänsklig, ekologisk och planetär nivå.

Naturkontakt är en kraftfull och mångdimensionell hälsoresurs

Tid i naturen påverkar oss alltså på flera plan, utan att vi behöver göra något, vi kan bara vara och ändå få dessa positiva effekter på vår hälsa. Blå och gröna miljöer lyfts fram som extra viktiga hälsoresurser.