Slowrunning – den långsamma löpningens hälsofördelar

Kravlöst, närvarande och njutbart

Löpning förknippas ofta med prestation och mätbara resultat – pulszoner, tider och tempo. Slowrunning utmanar den här bilden av löpning som något hårt och prestationsinriktat. Genom att springa långsam rekreationslöpning kan vi uppnå många av de hälsofördelar som snabb löpning ger – och samtidigt främja välbefinnande, närvaro, upplevelse och hållbar rörelseglädje. Långsam löpning och upplevelselöpning är förstås inget nytt i sig, men den långsamma löpningen har fått mer uppmärksamhet på senare år. I det sammanhanget är det helt okej, eller till och med önskvärt, att pausa löpningen för att gå en bit ibland och ta in omgivningen eller stanna och sparka av sig skorna och bara njuta av utsikten en stund.

Slowrunning är en språklig och kulturell vidareutveckling av begreppet slow jogging. Slow jogging (lågintensiv löpning) kan förbättra hälsa, kondition och livskvalitet – utan de skaderisker, stress och prestationsfokus som ofta följer av hårdare löpträning på högre intensitet.

Vad är slowrunning?

Slowrunning innebär att springa i ett tempo där du kan hålla en konversation och njuta av rörelsen och omgivningen. Den japanska professorn Tanaka, som myntat begreppet slow jogging, kallar detta för niko niko pace – det leende tempot. Farten är ofta så låg att den snarare känns som en lugn jogg/riktigt snabb promenad än löpning. Det är alltså inte på något sätt en ny träningsform, utan ett förhållningssätt till löpning. Att springa långsamt nog för att känna, uppleva och må bra – istället för att jaga prestation.

Hälsofördelar med slowrunning

  • Regelbunden lågintensiv löpning ger ett starkare hjärta, lägre blodtryck, förbättrad syretransport.
  • Vid låg intensitet blir belastningen på leder och senor mindre, vilket minskar risken för överbelastningsskador. Slowrunning är ett skonsamt sätt att träna som stärker kroppen långsamt och hållbart.
  • Långsam löpning aktiverar det parasympatiska nervsystemet (kroppens lugn-och-ro-system) vilket ökar vårt psykiska välbefinnande och reducerar stress. Många upplever dessutom att slowrunning skapar ett flow-liknande tillstånd, där tankarna stillnar och det blir lättare att känna in kroppen och omgivningen.
  • När prestationsfokus tas bort öppnas nya möjligheter till glädje och njutning av rörelsen. Många slowrunners beskriver att de får mer kontakt med naturen, sig själva och andra – en dimension av hälsa som går bortom fysisk kondition.
  • Det långsamma tempot främjar kan också stärka den sociala delen av hälsan. Känslan av sammanhang ökar när det finns ork och utrymme att samtala, uppleva och reflektera tillsammans under löpningen.

Praktiska råd för att börja med slowrunning

  1. Sänk tempot – du ska kunna prata obehindrat medan du springer.
  2. Le och slappna av – Tanakas riktmärke: om du kan le, springer du i rätt fart.
  3. Lyssna in kroppen – känn efter hur andningen, stegen och pulsen känns.
  4. Spring i naturen – mjuk mark, frisk luft och naturlig variation ger både extra bra träning och extra bra återhämtning.
  5. Spring utan klocka och mobil – låt upplevelsen styra, inte siffrorna. 

Referenser

Pereira, H U. et al. (2021). Systematic Review of Psychological and Behavioral Correlates of Recreational Running. Frontiers in Psychology: vol 12.

Tanaka, H. & Jackowska, M. (2019). Slow-Jogging – A Multi-Dimensional Approach to Physical Activity in the Health Convention. Journal of Kinesiology & Exercise Sciences, 86(29): 11-17.

Tanaka, H. & Jackowska, M. (2016). Lose Weight, Stay Healthy, and Have Fun with Science-Based, Natural Running. Skyhorse Publishing.